Stockholm - Hemma igen

Jetlag

Ibland kommer jetlagen passande. Jag sitter i sängen och tittar på VM-finalen för juniorkronorna. Det är nästan att jag glömt bort att jag åkte med samma flight som de på väg till Costa Rica. Jag satt där på planet och sneglade åt de hela tiden. Vågade till slut önska tre av de lycka till i VM. Nu spelar de sin drömfinal mot Kanada. Det står 1-1 och Sverige satte precis en puck i stolpen. 

Häng med byborna runt lägerelden och grillning av marshmallows och en räka från floden. 

När jag ser tillbaka på resan har den helt klart handlat om djuren, och speciellt fåglarna. Just fåglar var jag inte särskilt exalterad över innan jag äkte, men intresset har vuxit, mycket tack vare vår hemskt engagerande CEO (Chief experience officer) = guide, Daniel Fernandez. När jag vid ett tillfälle spanade in en vitkragad manakin (fågel) lyste han upp och berättade intensivt om en annan manakin kallad Michael Jackson-fågeln. 

The amazing moonwalking manakin bird! From the PBS Nature documentary Deep Jungle - New Frontiers.

Fågeln jag såg var alltså den gul-svart-vita i videon, inte den rödhuvade. 

Den andra stora delen som jag inte trodde att jag skulle våga så mycket var de adrenalinaktiviteter vi tog oss an. Bland de zipline, vattenfallshopp med repellerande och fyrhjulingskörning. Slutet av videon nedan avslöjar vilken kyckling jag är :)

Costa Rica är Pura Vida

Sist men inte minst människorna jag träffat längs vägen. Ett stort tack till mina reskamrater i Gadventures-gruppen och särskilt min rumskamrat Christiane. En bättre rumskamrat kan man knappast tänka sig. En omhändertagande människa med stort överseende till mina sena kvällar med lysande skärm pga bildredigering.Jag fick dessutom lite underhåll av min tyska tack vare henne. 

Pilgiftsgrodan Blue jeans dart frog

Tack för att ni följt med med mig på min resa!

Pura vida

Juldagen - foto av Megan

🤙

San Jose - Dag 6

Heldag på fältet

Det finns inte saker att göra nog i San Jose för 6 dagar, därför hade jag bokat in mig på en heldagstur idag (den 3 januari) med tre olika höjdpunkter.

Christiane

Den första höjdpunkten bestod i att besöka vulkanen Irazu. Den är en vulkan man kan åka högst upp till och dör, i en av de fyra kratrarna finns en sjö. Det var Daniel som tipsat om detta bolag, Expidiciones Tropicales. Guiden var Martin och chauffören Juan Carlos. Jag tror att jag haft minst tre chaufförer vid namn Juan Carlos under den här resan. Varje gång tänker jag på den spanska kungen. Vi åkte uppför länge och kom fram till 3432 m.ö.h. Här var det snålblåst och 6 grader, något jag inte beaktat i min planering. Så de var bara att frysa arslet av sig. Molnen lång täta och vi såg inte längre än näsan räckte, men jag har ju varit där i alla fall. 

Tyskarna Maria, Lukas och Christiane var med på turen. Jag ska även samåka med de till flygplatsen imorgon. 

Det har varit dåligt med kyrkor på den här resan, men nu fick vi komma till Basilica de Los Angeles i Cartago. Det pågick en mässa men det var tillåtet att gå in. Här fanns också en källa med heligt vatten dit Ticos pilgrimsvandrar den 3 augusti varje år. 

Därefter begav vi oss till Lankester botaniska trädgård.Det blir mycket bilder på blommor nu...

I orosidalen besökte vi ytterligare en kyrka som var helt bevarad från kolonialtiden. Inga renoveringar verkade ha gjorts. Här fanns en hängbro för gångtrafikanter så att de kunde korsta floden. Costa Rica har en ambition att använda bara förnybar energi. möjligen gör de det redan nu. Vi åkte i alla fall förbi en stor damm.  

Bilder från lunchhaket nedan.

Nu delar jag rum med en portugisisk kvinna som är på väg hem till Panama från ett besök i Mexico. Vi är sannerligen ett resande folk. 

Imorgon bitti ringer klockan 05:00 och det är dags för hemfärd.

San Jose - Dag 5

Återhämtningsdag och myntets baksida

Allt är inte guld och gröna skogar när jag är ute på mina resor. Jag har turistmage som många andra och jag har normalt en gråtsession i alla fall en gång per resa. Denna gång hade jag också en panikattack vid ett tillfälle. Någon analys till varför den kom när den kom har jag inte, men Bernie från norra England satt bredvid mig på bussen när det hände och peppade mig. 

Denna dag (den 2 januari) var allt i alla fall frid och fröjd. Jag visste att några av tjejerna skulle till Jade-museet, egentligen inget för mig men hellre det än att sitta och dega på vandrarhemmet. Jag var på plats vid entren kl 10 när museet öppnade och visst kom Helena och Megan då. Rika däremot hade tydligen blivit sjuk och kom inte. 

Vi browsade runt på museet och jag blev tröttare och tröttare. Varför har jag så svårt att tända till på museum. 

Efteråt letade vi efter någonstans att ta en kopp fika och vi hamnade till slut på pompösa Teatro Nacional. Jag åt en soppa som jag fortfarande inte vet vad den innehöll, men servitören förklarade den som "tipico" i alla fall. På kaffet fick jag ett hjärta. 

Fika på Teatro National.

Vi sa våra farväl för Helena skulle vdare till Guatemala och Megan till ett retreat ute i djungeln för att slappna av. 

Min eftermiddag tillbaka på vandrarhemmet blev ett helvete. Illamående som bara den vandrade jag runt i cirklar på mitt rum, gick ut för att klämma i mig fem skedar soppa och en juice, och sen tillbaka till rummet för att vänta på att kräkas. Till slut slumrade jag till i någon minut.

Vid åttarycket vaknade jag av att en tysk kille kom in i rummet. Han skulle bara sova en natt och sen vidare till Puerto Viejo där vi precis kommit från. Han var snäll och frågade om jag behövde något. Vid det här laget mådde jag betydligt bättre. Klockan 22 kom ett par argentinska tjejer till rummet som nu blev fullt. Jag pratade inte mycket med dem. Under sena kvällen körde jag sen skytteltrafik mellan sängen och toaletten.

Too much information? ;) 

en riktig "sopp"-dag är tillända.

Kram på er 

San Jose - Sista natten med gänget

Middag i San Joses finare kvarter

Vi var alla rätt trötta när vi kom fram till San Jose, men några krafttag gjordes. Jag bjöd in Helena och Megan till mitt rum för att titta på bilder. Vi kom såklart inte igenom alla, men ungefär hälften. Megan hade kvar lite rom och cola som vi delade systerligt mellan oss tre. De båda är nog mina favoriter från gruppen. Det var dock verkligen inget fel på någon i gruppen. En bra grupp där alla ville varandras bästa och det är ju det viktigaste. 

Daniel hade slagit på stort och hade bokat bord på the beer factory som hade massor av mikrobryggeriöler. Här hade killarna på jobbet trivts. Jag tog däremot en bavaria light och en caprinha. Vi åt gott och David höll ett bra tacktal till Daniel. 

Kan säga att Daniel är den bästa guiden jag haft på mina G Adventures resor. Han hade också en hög av år med erfarenhet. Vad man än frågade och hur besvärlig man än kände sig var det aldrig några problem. För egen del handlade det om att han följde med mig till apoteket vid två tillfällen. Alla restauranger vi var på var av toppklass. Han följde med på flera av våra valbara utflykter så vi hade dubbla guider på dessa. 

När kramkalaset utbröt utanför hotellet på väg till sängs smög jag smidigt undan. Det där med kramas är inte min melodi. Vemodet smög sig på ändå. Vi har ju hängt i 15 dagar i sträck i gruppen. En klump i halsen gjorde sig påmind, men tårar slapp vi just denna dag. 

Bjuder på några bilder från en utsiktsplats på väg upp mot San Jose. 

Krista

Puerto Viejo de Talamanca - Dag 1 och 2

Glömde visst att ta fram kameran

Jag tog tydligen semester från fotograferandet i Puerto Viejo - den gamla hamnen. På kvällarna lämnade jag kameran på hotellet pga rånrisken och på nyårsafton ösregnade det hela dagen tills solen gick ner och ned öste verkligen ner. Första gången på resan som vi haft otur med vädret. Därav plockade jag inte fram den på hela dagen. 

Alla foton nedan är tagna av Megan Sterling. 

Nyårsafton - Jag, Luke och Salo

Vi kom fram till strandbyn Puerto Viejo (de Talamanca) vid lunchtid och till ett underbart hotell bestående av bungalows. Det var som ett litet radhusområde och varje hus hade sin egna trädgård. Bäst av allt, AC:n hade funktionen "torka" vilket var perfekt med tanke på hur otroligt hög luftfuktighet det är här. Lunchen intogs på baren lazy mon vilket även fungerade som hotell. Jag åt en god pestomacka med pepprade pommes. Riktig gott. Antar att jag börjar tröttna på ris och böner vid det här laget. 

Efter lunch gav jag mig ut med tyskarna (Maria, Lukas och Christiane) på shoppingtur. Hittade inget särskilt dock. Middagen bestod av en magnifisk karibisk gryta med räkor på restauranf Tamara. Vi börjar alla bli rätt slutkörda så det var direkt i sängs därefter. 

Det regnade mest hela natten och vi vaknade upp till ihållande regn. Vi var väl ca 7-8 stycken som ändå tappert gav oss ut på en cykeltur i hällregnet på morgonen den 31 December. VI åkte förbi en del stränder och hamnade i Punta Uva som ska vara den finaste stranden i området. Jag skulle kunna tänka mig att så var fallet, men inte i det hällregnet. Vi trotsade vädergudarna och hoppade i. Konstig känsla att havsbada i hällregn. 

På eftermiddagen redigerade jag bilder. 

Vi hade bokat bord på Bikini nyårskvällen. Jag åt Marlin med avokadosås. Vid det här laget hade regnet turligen avtagit. Inte helt pepp på nyår, men jag höll i till klockan 23 då jag och Salo bestämde oss för att ta en tur ned till stranden. Överallt i den här byn luktar det weed och särskilt mycket denna natt. Vi ranglade vidare mot hotellet och det visade sig vara en god ide. De andra berättade att det varit fullkommligt livsfarligt att vara inne i byn vid tolvslaget då folk inte hade något som helst raketvett. Jag och Christiane klev dock ur våra sängar vid 12 för att hälsa in de nya året och se raketerna på lite avstånd. Jag sov bra efter det och på nyårsdagen hade vi fått sovmorgon till 11:00 då bussen skulle gå vidare mot San Jose. 

Nyårsdagen bjöd på en frukost bestående av detox-juice och en maffig frukostmacka på ett bageri. Ännu var klockan bara 9:30 när jag ätit upp så jag bestämde mig för att utforska vår absolut närma strand. Endast ett par meter från strandkanten började ett rev så jag doppade bara fossingarna. Sen åkte vi vidare som San Jose där jag är nu. Mer info kommer om avslutningsmiddagen så småningom. 

Kram på er. 

Tortuguero - Dag 1 och 2

Bästa stället hittills - Dag 1

Vi har nu kommit fram till det bästa stället hittills och det någotsom Costa Rica är väldigt känt för, nämligen stränderna där alla sköldpaddor lägger sina ägg. Ni har säkert hört talas om stranden dit alla sköldpadoor kommer tillbaka till. Till samma plats där de kläcktes. Det är här..

Det enda sättet att komma ut hit är tydligen med båt genom en liten flod. Det var en mycket trevlig båtfärd på ett par timmar med krokodiler och massa fåglar som vanligt Band annat en stor macawskock över oss vilket tydligen är relativt ovanligt. Guiderna blev hemskt exalterade och vi likaså. 

Byn här är riktigt mysig och människorna är helt annorlunda. Det är verkligen karibisk känsla och de pratar lite som man tänker sig jamaicaner prata. Det låter som engelska ord, men ändå svårt att hänga med. 

Daniel tog med oss på en promenad runtom i byn vilken avslutades på den långa sköldpaddestranden. Han berättade med stor inlevelse om hur mamma sköldpadda kommer in på stranden och gräver sitt hål och lägger sina ägg, och vidare hur de små kämpar sig ur skalen och ner i vattnet. 

En av mina favoritfåglar här är Montezumaoropendola med fina färger. De hänger runt poolen en del. Vihar även en sengångare i träden på hotellområdet, som sig bör 

Dag 2

Det blev en tidig morgon igen med båttur för att leta djur, den lokala guiden Adrian följde med liksom Daniel. Vackra fåglar i fint ljus bäddade för fina bilder. 

Hitta basilisködlan

Tillbaka på hotellet tog jag mig en simtur och gick sen en brottningsmatch med min mage. Satt även med min a bilder ett bra tag samt uppdaterade bloggen. 

Eftermiddagen bjöd på en hajk i nationalparken med Adrian där vi såg en hel del spindelapor och även en vrålapa. Innan vi kom in i nationalparken sprang vi på ytterligare ett gäng macawer som bråkade i träd. Coolt att komma så nära. En del av nationalparken är stranden. Vi tittade såklart på bäddarna som havsköldpaddorna gjort för sina ägg. Här fanns också färska spår från jaguaren. 

Natten bjöd på ösregn och dålig mage. Inte mycket sömn alltså. Vidare mot Puerto Vieja de Talamanca för att fira nyår. 

Sarapiquí Regnskog - Dag 2

Djur och fåglar

Här i regnskogen handlar det allra mest om djur och naturupplevelser. just denna dag blev helt fantastisk avseende grodor. Men vi började dagen med en fågeltur klockan 06:30. Mannekängfågeln (som jag inte lyckades fånga på bild) var en höjdpunkt. Denna fågel äter mest frukt och eftersom det finns så mycket frukt i regnskogen har den tid över till annat. Bland annat att dansa och göra volter. Vi såg den vidhalsade mannekängfågeln. 

Kolibri

Därefter tog vi en djungeltur till ett fantastisk vattenhål. Djungeln är verkligen tät här. Ni får gärna ägna er åt att hitta de svenska namnen på djuren.

Eftermiddagsfikat var hemmagjorda empanadas. Vi fick göra de själva i en matlagningskurs. Jag fick såklart underkänt och min empanada gick sönder. Smaken var det inget fel på dock. Vi hade också egentid på eftermiddagen vilken jagägnade åt klassikern att fota vattenfall. Ut i floden med gummistövlar på. Megan övervakade mig. 

Kvällen avrundades fantastiskt med ett bål och även den så högt eftertraktade Gaudy leaf frog med sina röda ögon och blå kropp. 

Stjärnklart

Stjärnklart

Sarapiquí regnskog - Dag 1

Resdag ut till regnskogen

Det var en stressig morgon där jag tog take away från rainforest cafe till frukost. Det blev lite ombyte när jag tog platsen längst bak i bussen bredvid Bernie från skottland. 

Vi stannade till på ett supermarket och handlade matsäck, och utanför affären fanns både en stor leguan i brunst samt en tretåad sengångare. Äntligen fick jag en någorlunda bild på den. 

Sengångare

Därefter var vi på välgörenhetsprojektet Mi Cafecito och fick lära oss allt om kaffeodling. Vi fick lunch här och fick också se spindeln vars när är så starkt att nasa undersöker den.

En traktortur 2 timmar senare var vi framme vid vår Lodge, Magsasay, där jag fick dela rum med Rika, Krista och Sylvie. Många av djuren är aktiva endast på natten så vi gav oss ut på en nattpromenad med guiden Miguel. Det blev en hel del djur bland annat ett piggsvin. Här finns också bullet ant vars bett ska göra mer ont än att bli skjuten. 

La Fortuna (Arenalvulkanen) - Dag 3

Juldagen och jakten på vattenfall

Idag hade vi absolut ingen tid att passa. Jag hade inga aktiviteter inbokade så blev lite av ett planlöst browsande mest hela dagen. 

Arenalvulkanen

När jag väl klev upp vid åttarycket hade jag bestämt mig för att åka till vattenfallet här. Jag träffade på några i gruppen. De skulle gå på julmässa i kyrkan och sedan åka till vattenfallet. Mässan är inte riktigt för mig så jag åkte direkt till vattenfallet, tillsammans med de tysktalande Maria, Christiane och Krista.

Det är alltid kraftfullt att komma till vattenfall tycker jag. Man får veta sin plats på jorden och att man inte har så mycket att sätta emot naturen. Den vinner alltid. Detta fall var betydligt större än de vi hoppade i under gårdagens äventyr. 

Vattenfallet var inte det anklaste att fota så jag letade runt efter andra kompositioner. Det fanns inte mycket annat att göra där vid fallet ändå ska jag säga så jag fick göra det bästa av situationen. 

Lunch hade jag på egen hand och det blev patacones (en typ av matbanan som friteras och serveras med diverse röror. Toppengott var det. Jag har ännu inte fått ett dåligt mål mat serverat. Älskar maten här, och älskar att man kan dricka vattnet från kranen. 

Vid 16:45 begav vi oss i hela gruppen till Los Lagos varma källor. Där det finns vulkaner finns det oftast varma källor och de fick vi njuta av hela kvällen. Jag provade även samtliga vattenrutchkanor på Los Lagos. De hade en riktigt läskig där man var en tredjedel av banan i totalt mörker under jord. En gång fick räcka där. jag tog inte med mig kameran in, men Megan har en massa bra bilder som jag säkerligen kommer att sno. 

OBS! Imorgon åker vi in i regnskogen och sedan vidare till en svåråtkomlig kuststräcka. Jag kommer inte att ha internet på ca 4 dagar. Den 30 December åker vi vidare till internets fantastiska värld och Puerto Viejo, men hemma i Sverige blir det sannolikt uppdatering först på nyårsafton den 31 December eftersom ni är före. 

La Fortuna (Arenalvulkanen) - Dag 2

Julafton

Idag var det julafton, och jag har pratat med Bror, Mor, Far och Alva i telefon. Härligt att få det pratet, och samtidigt skönt att vara här nu. 

Repellerande nedför vattenfall. Foto: Megan

Första nedstigningen

Även idag var alarmet ställt. Det tidigaste hittills på 05:45. Vi var tre tjejer som skulle ut på äventyr nämligen "Gravity waterfall jumping". Häftiga namn på aktiviteterna, men i stort sett handlade det om repellerande samt hopp nedför vattenfall. Ture var väl ordnad med ordentlig skyddsutrustning bestående av hjälm, sele och flytväst. Jag trodde inte att jag skulle behöva flytväst, men när man väl trillar i vattnet fylld av adrenalin så lovar jag att flytvästen är  tacksam. Första utmaningen var repellerande nedför en 43 meter bergvägg bredvid ett underbart vattenfall. Bara det första steget var jobbigt, sedan blev det bara kul och spännande. Det följdes av ett gäng vattenfall av olika karaktär som skulle hoppas nedför, liksom ett vattenfall som vi klättrade uppför. Den stora finalen var ett hopp på 11 meter bredvid ett vattenfall. Satan i min gata var skraj jag var, men det gick bra. Megan däremot vick någon typ av kotkomrression och har haft ont i ryggen resten av dagen. 

Uploaded by None on 2017-12-25.

Uploaded by Ingrid Walter on 2017-12-25.

På vägen tillbaka blev vi serverade fantastisk (jul?)lunch och spanade in en leguan i brunst. Röd och ståtlig. 

Gigantisk leguanhane

Jag hade bokat in ytterligare en julklapp till mig själv nämligen en massage. Helt fantastisk och rätt hårt. Det ingick även en ansiktsbehandling och jag kände mig riktigt lyxig. Efter det tog jag mig till apoteket och läkaren fick ta en titt på mina värmeutslag. Jag har fått en kräm för de nu med kortison och antibiotika som jag ska ta resten av resan. 

Eftermiddagen gick rätt långsamt och jag spenderade en stund i parken här i staden för att fota fåglar, utan framgång. Letade även efter nagelsalong, men de hade stängt idag. Konstigt nog ska de ha öppet imorgon enligt google. 

Vid 19:15 samlades vi igen för att gemensamt gå bort mot Lava Lodge för att få julmiddag. Jag beställde en bit kött. Nöten här i området ska tydligen vara lite finare och bara ha ätit gräs hela livet. Köttet var fantastisk gott. Middagen ackompanjerades av hög stämning och fyrverkerier. Ticosarna (Costaricanerna) har bränt av fyrverkerier den senaste veckan. Vi hade också julklapputdelning. 

Imorgon blir det äntligen lite sovmorgonen. Hela dagen är fri fram till 16:45 då vi bokat tid på ett av de spa-anläggningar som finns här. Området är fullt av varma källor så det blir en skön avslappningsdag. Kanske en tur till ett annat vattenfall innan dess eller kanske en chokladtur. Vi får se. 

Med mig hemifrån hade jag ett paket från mamma. Det var inte menat som en julklapp, men jag hade sparat den. Det var boken "omgiven av idioter" i pocketformat. Ingen semesterläsning, men kan vara riktigt bra ledarskapshandbok. 

Nu är det hög tid att sova. Det blev många ord idag. Hoppas ni står ut. Kram kram. 

La Fortuna (Arenalvulkanen) - Dag 1

Marys (och Silvias) födelsedag

Idag gav vi oss åter igen ut på vägarna mot det Daniel kallar Gadventures huvudstad här i Costa Rica nämligen La Fortuna. Den staden vi besöker som är mest turister i. Fram till 2010 var Volcan Arenal den näst mest aktiva vulkanen i världen då den plötsligt lugnade ner sig. Vi kommer sannolikt inte att få se lavaflöde under vår tid här. Vulkanen må ha lugnat ner sig men turister flockas ändå hit för det har byggt upp aktiviteter kring äventyr istället. Imorgon kommer hela gruppen att åka på diverse aktiviteter och jag har valt att hoppa i vattenfall, klassiker. 

Vi lämnade Monteverde och har åkt ner till varmare klimat igen. Så till den grad att jag verkar ha fått någon typ av värmeutslag. Blir till att köpa antihistaminkräm imorgon, eller vad säger mina kompisar inom vården?

Jag måste bara säga att Reka är en hemskt disciplinerad människa. Hon lever på sina tonfiskburkar, gurkor och tomater. Och så har hon typ 2% fett på kroppen också. Jag försökte bjuda på sprit, tårta och godis idag, men fick vänligt men bestämt "nej tack".

Till lunch körde jag meny-roulette och fick in en någon typ av juice av linser eller typ psylliumfrön. Daniel förklarade att det skulle vara bra för matsmältningen. Perfekt för mig i detta läge. I övrigt har jag bokat in morgondagens aktiviteter. Förutom vattenfallshoppning blir det massage, reflexologi och ansiktsbehandling. Min julklapp till mig själv. I övrigt känns julen långt borta vilket är helt ok för min del. Vi ska köra secret Santa och jag har köpt ett par saker till Helena.  

Internetuppkopplingen är lite bättre precis just nu så jag vill passa på att bjuda på en film från gårdagens aktivitet, nämligen zipline. 

Worlds longest zipline in Monteverde, Costa Rica

Monteverde ☁️-skog - Dag 2

Molnskogen och äventyren 

Igår (den 22 december) var det bästa dagen hittills. Vi vaknade tidigt och åkte ut till Santa Elena cloudforrest reserve. Här väntade Henry på oss och tog med oss på en guidad tur. Jag hade glömt den djurguide som Monica lånat mig hemma, men här i Santa Elena fanns den till försäljning så jag var snabb och köpte mig ett exemplar. Vi gick i långsam takt runt i skogen och letade efter djur medan Henry berättade om skogen. Ingen sengångare idag heller men desto fler fåglar. Bland annat en som heter hombre amigo. Hen var väldigt social. Vi såg även två tarantella-spindlar. En hona som vaktade sin avkomma och en hane som var precis på stigen. 

Därefter blev vi transporterade till 💯% Aventura, ett äventyrsbolag ännu högre upp i bergen. Jag hade skrivit upp mig på två aktiviteter, zipline och fyrhjuling. Jag hade hunnit ångra mig flera gånger och viss ångest fanns för zipline men helt plötsligt stod jag där på första plattformen och the point of no return. Åh så himla roligt det var. Blev så varm i kläderna att jag gjorde Superman (liggande horisontellt) i en 2 km lång vajer över en dal. Adrenalinet pumpar kan jag lova. Video kommer så småningom. 

Uploaded by None on 2017-12-23.

Därefter var det dags för fyrhjulingar. Ingen i min grupp hade skrivit upp sig på det, men jag kom ihåg att jag och Max hade galet kul när vi gjorde det i Jordanien. Vi fick övningsköra på en liten bana först och en kinesisk familj klarade inte testet och fick tyvärr inte följa med. Till slut var det bara jag och en israelisk familj. Vi åkte vidare till en mer avancerad bana där vi fick öva i ytterligare en halvtimme och leka av oss. Bäst av allt var ändå när vi åkte ut på de små grusvägarna och upp till en utsiktsplats. På vägarna var det lättare att bränna på ordentligt och sladda runt. Hihi. 

Middagen åt vi på the tree house. En restaurant med ett träd mitt i. Det blåser mycket här uppe i bergen och det var häftigt att se trädet vaja där i mitten av restaurangen. Som vanligt blev det en tidig kväll för mig så att jag hann redigera bilder. 

 Bilder och filmer kommer så småningom. 

Monteverde ☁️-skog - Dag 1

Margeritas 

Idag har vi, likt Loreen, åkt upp upp upp upp uuuupp. Då mycket upp att vi nu är i molnskogen nämligen området Monteverde och staden Santa Elena.  

Åter igen är det knas med att få upp bilderna här så jag får be om att återkomma. 

Vi spenderade ett antal timmar i vår lila gadventures-buss och chauffören Juan Luis tog oss säkert fram på skumpiga vägar uppför bergen. Det har varit en dröm här och längs vägen såg vi nedrasade hus. Även vägen var under restauration på grund av skred men i tajmade tiden med att byggarbetarna hade lunch och kom därmed fram utan problem.  

Vi åkte över en bro och nedanför låg krokodiler stora som jag aldrig sett. Tjockisar nästan.  

Vi är alltså helt och hållet uppe bland molnen. Temperaturen här på 1500 möh är alldeles utmärkt. Staden är extremt backig. Det blåser friskt och utanför vårt rum slår ett träd mot taket. Duschen var varm och skön.  

Daniel tog oss på lunch på en pub. Jag äter mycket och gott här. Kan inte få nog av bönor och koriander. 

Krista drog med mig till ett fikusträd ute i skogen som gick att klättra upp i fast inuti. Svårt att förklara men extremt balt. Det är som att trädet växt för att klättras i. Grenarna formade en naturlig stege liksom. Vi fikade lyxigt och såg solnedgången tillsammans. 

Eftersom Krista inte ville med till stan tog jag en chansning och satte mig i en taxi ner till byn. Efter ett halvt varv i stan sprang jag på Salo som pekade mig i rätt riktning till restaurang taco taco där Megan, Helena och Reka satt och käkade. Naturligtvis var margeritas på bordet och jag säger inte nej till det. Jag åt cevichetacos och drack margeritas. Hemma på hotellet var gjorde en dagsfärsk bartender sin allra första margerita i livet till mig. DEn var toppen. 

 Nu ska jag försöka somna med dessa grenar knackades mot taket. 

upload.jpg

Trädklättring

Trädklättring

Trädklättring

upload.jpg

Fet krokodil

upload.jpg

Landskap

upload.jpg

Solen gick ner igår också 

Quepos (Manuel Antonio NP) - Dag 2

Nationalpark och båttur  

 

White faced capuchin

White faced capuchin

Den här dagen började tidigt. Som ett barn på julafton vaknade jag innan alarmet gick igång klockan 4:30. Låg och tittade i taket till 6:00 när vi väl gick upp. Bussen till nationalparken gick kl 7 på morgonen. Det var värt att vara där tidigt med mindre folk i parken. Väl inne såg vi alla möjliga djur. Det var ovanligt många boa constrictor I farten. Det var nog det häftigaste, vi hörde howler monkeys men såg mest White faced capuchin. Parken bestod av flera små leder mellan 1-2 km per styck. Jag gick alla stigar utom en. Det var en absolut höjdpunkt att få vandra runt och spana efter djur. Jag och Salo begav oss tillbaka runt 11 och käkade lunch på el Sol. Ris med räkor för min del. Mums. 

Krabba

Krabba

Efter det var vi båda trötta och utmattade och en 15 minuters vila var på sin plats inför nästa aktivitet. En all inclusive solnedgångstur på catamaranen Lorelai. Vi var två g adventures grupper på båtturen och av en händelse var guiden för den andra gruppen Annika, Daniels fru. Kul att de fick träffas en gång innan julafton. Båtturen var också en hit med snorkling, god mat (fisk och ris), solnedgång, costaricansk musik, vattenrutschkana!! från båten allmänt chill.   

upload.jpg

Det var även en gemensam middag på el avion (en restaurang i ett flygplan) men jag var alltför trött och somnade redan vid 20:30. Skönt att få sova på semestern också. 

Quepos (Manuel Antonio NP) - Dag 1

Sengångare och strand

Jag kan redan nu säga att det blir inga sengångarbilder här. Hen satt långt upp i träden och ... ja sov förmodligen. Det skulle inte ha blivit någon bild att spara så jag tryckte faktiskt inte på avtryckaren. Är stolt över mig sjlv på det sättet. 

Imorse lämnade vi alltså San Jose med taxi + regional buss och kom fram hit till Quepos mitt på ljusaste dagen. Värmen slog mig med en käftsmäll. Det är uppåt 34 grader här. Varmt och skönt. Tur då att man kan gå in i det perfekt tempererade havet och kyla ner sig. Men nu går jag händelserna i förväg. 

Internätet här var inget vidare tyvärr. Jag lägger till bilder här när jag få möjlighet. 

Jag tragglar vidare med min tyska och Christiane. Hon pratar med mig och jag förstår lite grann. Ibland missar jag sammanhanget men det går bra ändå. Bäst av allt idag var ändå att jag börjar lära känna gruppen mer. Vi har alltså en landslagslöpare från Ungern, Reka. Hon och jag pratade en lång stund medan vi var i havet om förväntningar i livet och relationer. 

Kläderna går åt och jag måste snart tvätta igen. När jag inte hade väskan blev det en inlämning  av tvätt också ska jag säga. 

Nu blev jag riktigt trött. Vi har en fullsmockad dag imorgon. Därmed är det inte helt säkert att jag hinner uppdatera här. Jag ska försöka lägga ut lite bilder på andra kanaler.

Kram kram. 

Uppdatering. Klockan är 5 på morgonen och då fungerar internet bättre. Så här kommer bilder.

Playa Espradilla Sur

Playa Espradilla Sur

CostaRica19December_2-12_webb.jpg
CostaRica19December_2-40_webb.jpg

San Jose - Quepos (Manuel Antonio NP)

Gruppen

Dags att presentera laguppställningen. Tyskland ställer upp med följande spelare: Mamma Christiane, dotter Maria och pojkvän Lukas. Österrike representeras av Krista. UK kommer med ett starkt lag i form av paret Paige och David med kompis Luke. Också från UK kommer Helena, James och damerna Mary och Bernie. Min favorit hittills är förhandlaren Megan från Kanada. Ungern kommer med en maratonatlet vid namn Rika. Sydafrika har indiern Sola. Jag har säkert missat någon men fyller på så småningom. Guiden är costaricanen och surfaren Daniel Fernandez. 

 Igår åt vi gemensam middag på en italiensk restaurang efter att vår guide hållit låda i en timme eller så. Han verkar klippt och skuren för det här jobbet verkligen. 

San Jose - Dag 3

Var är alla djur?

Fjäril

Fjäril

Nu längtar jag verkligen efter djuren. Jag hade inte planerat att vara här i San Jose i tre dagar, men väsksituationen gjorde att jag valde att stanna kvar. Här i stan finns ett zoo och en fjärilsutställning. Eftersom jag lärt mig att man ska undvika zoon med anledning av djurens välbefinnande  valde jag att gå till fjärilsutställningen istället. Ja, visst är de också djur men det kändes bättre i hjärtat. 

Väskan kom fram imorse kl 9:15. Två och ett halvt dygn efter mig. Det har ändå fungerat bra under tiden, men det var enormt skönt att komma i sina egna kläder måste jag säga. Och ta fram adaptern och ladda datorn. På väg till frukosten sprang jag på Rachel och Julie också. De skulle ut och upptäcka. 

Tillbaka till fjärilarna .Den lilla parken/trädgården hette Spirogyra och det tog ca 15 minuter att gå. Allt gående har gett sig tillkänna i vaderna. Skönt. Jag var den enda gästen i parken. 

Efter fjärilarna vandrade jag hem och fick träffa min rumskamrat, Christiane från Berlin. Hon reser med sin dotter Maria och hennes pojkvän Lukas. Dottern har dragit med Christiane för att få henne ur sin bekvämlighetszon. Det är nämligen så att Christiane har börjat läsa engelska och det här blir lite som en övning för henne. Det kommer det att bli för mig också, men på tyska då. 

Jag bytte om till mina kläder och vandrade ner mot guldmuseet. Visst tog jag lite bilder, men i ärlighetens namn, hur intressanta är bilder från museum? På vägen hem stannade jag till på Mercado central och åt lunch, osttortilla och lemonad. Köpte även rakskum och tandkräm. 

I korsningen ett kvarter bort från hotellet arbetar en kvinna med att rocka rockring. Fick några fina bilder på henne.

Ifall ni undrar var Gnagelina är så kan jag meddela att hon inte är någon stadsmänniska utan hon har mest varit på hotellet i de här tre dagarna. 

Jag sprang även på en annan tjej i gruppen, Megan från Kanada. Hon verkar trevlig och ungefär jämngammal med undertecknad. 

Bäst idag (hittills): Rockringstjejen och bagaget. 

San Jose - Dag 2

Fotbollssöndag

Teatro National - Tyvärr inte öppet för guidning pga föreställning idag. 

Idag blir det en snabbisblogg för jag ska snart träffa Rachel, Julie och Bente för middag. Vi åt frukost allihopa tillsammans imorse på Selinas. jag har checkat ut därifrån och flyttat in på Dunn Inn. Ikväll kommer förhoppningsvis min väska. Wieee. Tjejerna var inte sugna på att göra så mycket idag så jag gav mig ut på egen hand på stan igen. Jag tror att jag har varit på varenda Calle (gata) och Avenida (aveny) i hela den här staden snart. Själva centrum verkar vara koncentrerat till ett mindre område och det är lätt att ta sig runt via fot. 

jag strosade runt och fann mig själv på Plaza de la Cultura där den finaste byggnaden i San Jose finns, nämligen Teatro Nacional. Eftersom det inte var öppet för guidning rusade jag vidare och snubblade över ett gulligt torg, Plaza de las Artisans. Mitt emot det fanns en kyrka som jag kikade in i. Idag hade jag dock valt shorts och därmed passade det sig inte att gå in i kyrkan, trots att det är söndag. Plaza Democratica var det största torget med en stor julgran och allt. Här fanns också turistmarknaden deluxe som jag rusade igenom snabbt. 

Överallt såg jag folk i fotbollströjor och försökte fråga mig fram kring matchen men då responsen var på spanska tog jag saken i egna händer och googlade runt efter stadion. Tog en taxi från hotellet och fick känna på lite latinamerikansk fotbollsstämning i matchen mellan Deportivo Saprissa (Celsos lag) och Santos de Guapiles. Tyvärr vann gästerna denna gång med 2-1. 

Av taxichauffören fick jag mitt första "Pura Vida". Ett prdspråk de använder här. 

Måste kila nu. Adios. 

PS. Håll tummarna för min väska 

Kvällsuppdatering. Ligger i sängen i mitt gigantiska rum på det nya hotellet. Det kan ju vara lyxigt. Ännu lyxigare hade det varit ifall min väska kom med. Nu vet jag att Bentes väska var med på flyget så med stor sannolikhet är min väska i alla fall i Costa Rica. 

Vi har haft en fin kväll där vi ätit middag på Tin Jo:s oss fyra tjejer, Rachel, Julie, Bente och jag. Julie är full av liv och har alltid en berättelse att plocka fram. Restaurangen serverade en blandning av olika asiatiska rätter. Jag tog Pad Thai och Summer Rolls. Bra mat, men lite väl dyrt idag. Imorgon får jag hålla igen på kassan. 

Fortsätt håll era tummar. 

Mot den rika kusten

Dagen kunde inte ha börjat bättre. Tog det lugnt på morgonen och checkade igenom min checklista. Framme på Arlanda ser jag hockeykillar med tre kronor tröjor. Inom några sekunder faller paletten ner. De ska säkert med samma flight som jag. Wow. Efter lite undersökning så visar det sig att VM för småkronorna i år går av stapeln i Buffalo, vilket ligger i närheten av Toronto där jag ska mellanlanda. Hoppas hoppas jag hamnar bredvid de på långflighten till Toronto. 

 Nu är jag i alla fall i luften på väg till Köpenhamn. Gnagelina är med såklart. Nu kan följa henne på Instagram där hon heter Gnagelina kort och gott. 

--- 

Uppdatering från Toronto. Småkronorna var med hela vägen hit, där de tydligen ska ha träningsläger en vecka innan de åker över till Buffalo för att spela VM. Ingen bild blev det. Jag hade gärna till stannat ett par nätter här i Toronto för att se Niagara-fallen och lite av Kanada, men det får jag spara till en annan gång.  

Tjejen jag hamnade bakom vid incheckningen på Arlanda, Bente, ska även hon hela vägen till San José. Och kan ni tänka er, hon ska bo på samma hotell som jag. Vi kommer således att dela på en taxi från flygplatsen när vi väl kommer fram. Känns bra.  

--- 

Vi delade ett annat öde också. Väskorna är kvar i Köpenhamn. Men nu är vi framme på hotellet. Ska ringa försäkringsbolaget imorgon. Nu är det sovdags. Godnatt. Det är varmt och skönt förresten :)